Här följer en rapport om elproduktion och användning, med data från SCB, nu uppdaterat med siffror för 2025.
I diagrammet ser man elproduktion per år per kraftslag. Det största kraftslaget visas längst ner i staplarna.
Kom ihåg att elektricitet måste konsumeras i samma sekund som den produceras (i väntan på storskaliga batterier) så även om vi producerar mycket mer än vi använder så måste vi importera under några smällkalla dagar.
Hur mycket el produceras och används inom de olika elområdena? Som synes råden en obalans vilket det nya systemet för elöverföring ska lösa. Svenska Kraftnät förklarar här.
Notera också att elanvändningen minskar inom många användningsområden.
Posted 2026-10-07 by UserNo1 Categories:Medborgardata
Det kommunala skatteunderlaget utgörs av summan av alla fysiska personers beskattningsbara förvärvsinkomster. Skattekraft i kronor per invånare är ett mått på hur mycket beskattningsbar inkomst det finns i genomsnitt per person i en kommun. Det visar alltså storleken på den totala ”potten” av arbetsinkomster och pensioner som kommunen kan ta ut skatt från – inte hur mycket skattepengar som faktiskt kommer in.
Skattekraften styr det kommunala utjämningssystemet (även kallat Robin Hood-skatten):
Över 115 % av riksgenomsnittet: Kommunen blir en betalare i systemet.
Under 115 % av riksgenomsnittet: Kommunen får ett ekonomiskt bidrag.
I rapporten kan du söka efter och jämföra olika kommuner, följa utvecklingen över tid och sortera på olika nyckeltal. Det visar också den enorma skillnaden mellan utveckling i löpande respektive fasta priser. Inflation är ett gissel. Ett antal kommuner har tappat i skattekraft (fasta priser) jämfört med 2015.
Posted 2026-10-04 by UserNo1 Categories:Medborgardata
Databasen Kolada, som drivs av RKA och ägs av staten och SKR, publicerar kostnader i kronor per invånare för de olika kommunala verksamheterna. På så sätt kan man jämföra en kommun med grannkommunerna, med andra kommuner i länet eller med kommuner av liknande storlek och struktur.
De tre storstäderna lägger mellan 33 000 och drygt 35 000 kronor per invånare på förskola och skola (kallas pedagogisk verksamhet). Malmö lägger mest av de tre och samtliga ökar sina kostnader jämfört med 2024.
Sorterar vi efter vilka som lägger mest, oavsett kommuntyp, kommer Älmhult i topp, följt av Habo i Jönköpings län och Hammarö i Värmlands län.
Vänder vi på sorteringen ser vi att Solna lägger minst per invånare, drygt 11 000 kronor mindre än andra pendlingskommuner nära storstad, delvis för att Solna har en lägre andel barn och unga än de flesta kommuner.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bilden och jämför.
Hur mycket betalar man i hyra? Hur mycket ökar hyran per år? Det skiljer sig så klart beroende på läge, storlek och byggår.
Notera också att ”medelhyra per region” är ett mycket trubbigt mått som inte tar hänsyn till läget – tänk innanför respektive utanför tullarna i Stockholm där nya hyresgäster oftast är hänvisad till en andrahandsmarknad.
SCB har statistik som vi putsar upp med Power BI som förhoppningsvis gör det enklare att greppa.
Hur många anställningar finns det i näringslivet, offentlig sektor och icke-vinstdrivande organisationer?
En ”anställning” är mer komplicerad än vid första påseendet, men förenklat kan vi att säga det kan gälla både hel- och deltid samt att en person kan ha flera anställningar.
Klicka på bilden för att utforska.
Anställningar inom vård och omsorg är ofta en het fråga, så vi bjuder på ett smakprov inifrån rapportappen. Kurvorna visar antalet anställningar (både i offentlig och privat sektor samt i icke-vinstdrivande organisationer) jämfört med samma period föregående år (den streckade kurvan). I juni i år ser vi att antalet anställningar är något fler än föregående år (ca 4 500 fler). I rapporten är siffrorna uppdaterade till och med juli 2026
Att antalet fattiga i Sverige ökar framförs ibland i debatten. Hur kan vi kontrollera sanningshalten?
Fattigdom kan mätas på ett antal olika sätt. I detta fall använder vi SCB:s definition av självförsörjningsgrad för personer mellan 20 och 65 år. För att räknas som självförsörjande behöver man en årsinkomst motsvarande tre inkomstbasbelopp. För år 2024 är det beloppet 228 600 kr. Studenter och värnpliktiga räknas inte in.
Av bilden nedan kan vi se att andelen självförsörjande år 2024 var 78,6 %, vilket är högre än år 2019 och 2014. Jämfört med 2014 är 477 834 fler personer självförsörjande år 2024, samtidigt som antalet personer i åldersgruppen ökade med 339 101 personer.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Om vi filtrerar på Stockholms län samtliga kommuner så är det faktiskt så att 1 228 fler personer är icke-självförsörjande jämfört med 2019. Dock har antalet självförsörjande ökat ännu mer, så andelen har gått upp.
Går vi ner på kommunnivå kan vi konstatera att Perstorps kommun har den högsta andelen ej självförsörjande med 34 %. Det varierar kraftigt mellan kommunens olika områden, från 22 % till 41 % ej självförsörjande.
Filtrerar vi på födelseregion och Stockholms kommun ser vi att Tensta, Rinkeby, Kista och Husby har de högsta andelarna ej självförsörjande.
Många så kallade utsatta områden visar en ordentlig förbättring över tiden av andelen självförsörjande. Tabellen visar skillnad i andel ej självförsörjande 2024 jämfört med 2019 och 2014. (denna text har korrigerats från en tidigare publicering)
Gå in i rapporten på din dator så kan du söka upp din kommun och dina områden och jämföra och se trender över tiden. Så snart siffror från 2025 finns tillgängliga kommer tabellerna att uppdateras.
Det finns olika sätt att mäta och definiera arbetslöshet, och vi har tidigare här på bloggen redovisat arbetsmarknadsstatus via den s.k. AKU-metoden.
Här har vi tagit ut data enligt BAS-metoden vilket enligt SCB ger en bättre bild per befolkningsgrupp. Enkelt förklarat så är AKU en urvalsbaserad undersökning, medan BAS bygger på administrativa register. En djupare förklaring finns inne i rapporten.
Bilden nedan visar arbetsmarknadsstatusen för samtliga kommuner i Stockholms län (senaste data från juli 2026). Väl inne i rapporten kan du bl.a. se antal och andel sysselsatta, arbetslösa och sjuka per åldersgrupp, inrikes/utrikes födda samt kön. Du kan filtrera på kommun-, region- och riksnivå.
I träddiagrammet kan du studera varje grupp i detalj.
Klicka på bilden för att komma till rapportappen (på dator).
SCB tar hänsyn till personlig integritet i sin data, vilket kan medföra att summorna inte alltid stämmer exakt. Data har tagits ut på kommunnivå och sedan summerats på läns- och riksnivå, vilket ger en liten avvikelse jämfört med ett uttag på riksnivå.
Detta kan innebära att procentsatser i denna rapport kan skilja några tiondels procentenheter från SCBs officiella siffror.
Posted 2026-09-28 by UserNo1 Categories:Medborgardata
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes cirka 1,44 miljoner brott under 2025, vilket är en minskning med ca 3% från föregående år. Siffrorna baseras på Brås slutgiltiga statistik.
Se Brås förklaringar här och mer om mätmetoder och definitioner här.
Hur ser det ut i kommunerna?
Brå redovisar ca 1,26 miljoner anmälda brott i kommunerna. När uppgift om kommun eller stadsdel saknas redovisas brotten endast på regionnivå.
Stockholm ligger föga förvånande högst, både när det gäller det totala antalet brott och antalet anmälda per 100 000 invånare, även om de senaste årens kurvor pekar nedåt.
Fem kommuner har över 15 000 anmälda per 100k invånare. En liten tröst för stockholmare och sigtunabor är att man förra året låg över 20 000.
De omvittnat fridsamma värmlänningarna har två kommuner på listan över lägst antal anmälda per 100 000 invånare.
Brå redovisar även anmälningar per brottstyp över en längre period. Vi kan konstatera att inbrott och bilstölder minskar kraftigt.
Antalet anmälda våldtäkter har som synes ökat mer än åttafaldigt sedan början av 80-talet, delvis till följd av lagändringar som vidgat brottsdefinitionen.
Notera att siffrorna i rapporten avser antalet anmälningar. Metoden skiljer sig från det internationella måttet ”homicide per 100k inhabitants”, som vi skriver om i denna rapport.
Skolverkets statistik är förvånansvärt omfattande och med hjälp av Power BI kan vi skapa oss en helhetsbild över svensk skola som jag tror få har sett förut. Nu har vi siffror för läsåret 2025/26
Som vanligt redovisas av integritetsskäl inte grupper under ett visst antal så det finns luckor i sammanställningen.
Nedan ser vi antal elever och skolor på riksnivå, uppdelat på kommunala och enskilda skolor (friskolor).
Klicka på bilderna för att komma direkt till rapportappen (på dator).
Inne i rapporten kan du söka på skolorna i landets alla 290 kommuner, antal elever, deras bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå samt antal lärare och andel behöriga.
En särskild sida ägnas åt friskolrna, deras huvudmän, antal elever och lärare. Du kan söka på riks-, läns- eller kommunnivå.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Uppdaterad med siffror för augusti 2026
Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.
Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, juli 2026. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde. Rapporten innehåller färskare data än vad som visas på bilderna.
Vi kan, som alla redan konstaterat , se att elpriserna fortsatte att rusa unde de akalla månaderna men viker i mars.
Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder. Inne i rapporten kan du se hur mycket dyrare elen är i elområde 4 jämfört med norrut.
Bild 3. Elområde 1-4.
Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.
Hur många svenska medborgarskap har delats ut sedan år 2000? Varifrån kommer de nya medborgarna? Hur ser det ut över tiden? Hur ser könsfördelningen ut?
Klicka på tabellen för att komma till rapport-appen (på dator).
Befolkning, åldersfördelning, svensk-utländsk bakgrund, medborgarskap, födda i Sverige eller utomlands, grund för bosättning samt hur länge man vistats i landet.
För varje kommun och län samt riket. Data från SCB, Power BI som verktyg.
Hur ser det ut i din kommun? Klicka på bildennedan (på dator).
SCB har omfattande lönestatistik och i denna rapport har jag tagit ut data på genomsnittlig månadslön och antalet anställda per sektor och yrkesgrupp.
Det är viktigt att skilja på lön och inkomst. Inkomst är lön plus diverse tillägg, avdrag och extrainkomster. Siffrorna är dock en startpunkt för att få bättre förståelse för lönenivåer och antal personer, samt skillnad mellan kvinnor och män.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen (på dator).
Månadslön under 34 000 kronor
Nästan niohundratusen kvinnor och fyrahundrafemtiotusen män har en månadslön under 34 000 kr. I respektive tabell ser vi de vanligaste yrkena med en snittlön under detta belopp för kvinnor och män. Beloppet är också gränsbeloppet för arbetskraftsinvandring (numera är det 90% av medianlönen, men beloppet hamnar just där.)
Månadslön över 55 000 kronor
Brytpunkten för statlig inkomstkatt var 53 592 kr/mån under 2025 (55 033 kr/mån för 2026). Skatt betalas så klart på inkomst och efter grundavdrag så jämförelsen blir inte helt rättvisande – men det visar dock antalet personer och de vanligaste yrkena runt denna inkomstnivå.
Månadslön över 70 000 kronor
Det har föreslagits höjd skatt för inkomster över 70 000 kronor i månaden. Återigen påmind om skillnaden mellan lön och inkomst kan vi se hur många personer som ligger runt denna nivå och dess vanligaste yrken.
Borra ner i siffrorna
Vill du söka på flera kategorier kan du fritextsöka, i nedanstående exempel på yrken som innehåller ”vård” och ”sjuk”.
Vill du jämföra kvinnor och män i en särskild yrkeskategori klickar du i ena tabellen så filtreras motsvarande kategori fram i den andra.
Posted 2026-08-30 by UserNo1 Categories:Medborgardata
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen:
Det mesta av välfärden produceras och sköts av regioner och kommuner. Ungefär 90 % av skattebetalarna betalar endast kommunalskatt (varav ca 2/3 går till kommunen, resten till regionen).
Hur fördelas nettokostnaderna hos kommunerna? Drygt 90 % spenderas på de fyra områdena Pedagogisk verksamhet (skola), Vård och omsorg, Infrastruktur och skydd samt Kultur och fritid.
Totalt spenderar Sveriges 290 kommuner mest på skolan, men framför allt mindre kommuner med en större andel äldre befolkning har en större nota för vård och omsorg. Nettokostnaden är det belopp som ska finansieras av skatteintäkter och statliga bidrag.
Bild 1. Fördeling av Sveriges kommuners nettokostnader 2025. Miljoner kr.
Dorotea i Västerbotten som har en stor andel äldre befolkning spenderar klart högre andel på området Vård och omsorg av jämfört med både läns- och rikssnitt. Följaktligen spenderar man under snitten på Pedagogisk verksamhet, dvs. skolan.
Bild 2. Andel av nettokostnader för Vård-omsorg respektive Pedagogisk verksamhet. Dorotea kommun.
Kultur och idrott ska samlas inom samma verksamhetsområde och blir ofta en trätofråga. Se denna rapport här.
Sveriges kommuner levererar löpande in sina ekonomiska siffror till SCB. Det ger oss möjlighet att analysera och jämföra varje kommun. Vi kan se de totala beloppen och beloppen i kronor per invånare vilket gör siffrorna jämförbara mellan kommuner.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen.
När jag sammanställer siffrorna förvånas jag över att så pass många kommuner visar ett positivt resultat. Vi läser i media om att både kommuner och regioner går på knäna.
Under 2025 var det enbart 35 av 290 kommuner som gick med förlust.
Enligt SCB ska detta vara de slutgiltiga siffrorna.
Vi ser att Täby kommun i Stockholms län hade ett positivt resultat på 938 miljoner kronor, motsvarande 11 950 kr per invånare.
Perstorps kommun i Skåne har tre förlustår bakom sig och 2025 blir förlusten dryga 15 miljoner kronor eller 2 170 kr per invånare.
Vill vi fördjupa oss i detaljer kan vi se alla kommuners verksamhetsresultat, skatteintäkter, utvecklingen av kommunalskatt och skattekraft, befolkningsutveckling och generella statsbidrag – och mer därtill.
Sverige har 290 kommuner spridda på 21 regioner (län). Kommunerna svarar för en stor del av välfärd och samhällsservice och finansieras främst via den ”platta” kommunalskatten som varierar från 28,93 % i Österåker till 35,65 % i Dorotea. I dagligt tal säger man att kommunalskatten är ”32 kronor” (per hundralapp) men i detta belopp ingår även skatten till regionen. Grovt sett går en tredjedel av skatten till regionen och två tredjedelar till kommunerna.
Kommuner och regioner är alltså mycket känsliga för vikande och åldrande befolkning vilket drar ner skatteunderlaget och ökar kostnaderna per person.
Hur små kommuner har vi och var är de belägna? Medborgardata och Power BI finns till hjälp.
Klicka på kartan för att komma till rapport-appen.
Jag hade förväntat mig de stora kommunerna i norr, men förvånades över att det finns så små kommuner i mellersta Sverige.
Vi har alltså 17 kommuner med färre än 5 000 invånare. När jag gjorde motsvarande rapport utifrån förra årets siffror var det 16 kommuner.
Inne i rapport-appen har jag klickat på raden Under 5000 och kartan visar då var kommunerna ligger.
Klickar man på en kommun, i detta fall Övertorneå, kan man se befolkningsutveckling totalt och per kön.
Klickar vi oss djupare in i rapporten, ser vi fler detaljer. Börjar vi med landsdelarna, så ser antalet kommuner och befolkning ut som nedan. Götaland har flest invånare och kommuner.
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) delar in kommuner efter bl.a. tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmöjligheter.
Störst andel av befolkningen, 4,2 miljoner eller 40 %, bor i ”Större städer och kommuner nära storstad”. Inne i rapporten kan du klicka dig fram och se vilka kommuner som tillhör vilken grupp.
Gå in i rapport-appenoch sök upp ditt län och kommun, jämför och fundera. Hur liten kan en kommun vara och ändå klara av sina åtaganden och medborgarnas förväntningar?
Hur många bostäder finns det i landet och hur mycket byggs det? Med data från SCB och hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet ned på områdesnivå.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapport-appen.
Några smaktprov: Cirkeldiagrammet visar fördelningen av bostäder i hela Sverige för 2025 efter upplåtelseform (typ av bostad). Stapeldiagrammet visar hur många som tillkommit från 2015.
Zoomar vi in på Stockholms kommun ser vi att det tillkommit dubbelt så många bostadsrätter som hyresrätter mellan 2015 och 2025. Vi kan också de att befolkningen ökat från ca 920 000 personer till ca 1 miljon.
Går vi ytterligare ett steg djupare kan att i området Oscars kyrka har det tillkommit dryga ettusen bostadsrätter och att antalet hyresrätter minskat med 631.
Rapport-appen visar siffor på riks, läns-, kommun- och områdesnivå. Du kan även se topp- och bottenlistor på nytillkomna lägenheter så samma nivåer.
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
