SCB mäter födda och döda, inflyttade och utflyttade per kommun per månad. Detta kan vara synnerligen nyttiga uppgifter för planering av kommunernas verksamheter.
Med Power BI kan du som vanligt skapa klarhet i siffrorna och göra en interaktiv app. Siffrorna i rapporten är uppdaterade jämfört med bilderna på denna sida.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
Av sekretesskäl har SCB ”blurrat” till siffrorna som kan innebära att summan av kvinnor och summan av män inte stämmer med totalen.
Hur ser den totala befolkningsförändringen ut? Flyttar folk in och ut från länet eller flyttar de från andra delar av landet? Hur många ut- respektive invandrar? Hur många föds och hur många dör?
Vilka kommuner ökar och minskar mest i absoluta tal och procentuellt? Finns det skillnader mellan storstäder, pendlingskommuner och landsbygd? Hur ser det ut i Norrlands 54 kommuner?
Drygt 87 000 personer tog 77 olika typer av examina från 131 olika lärosäten under år 2025. (Data för 2026 kommer om några månader).
Hälften av de utexaminerade var mellan 25 – 34 år, vilket man kan tycka är en väl grov ålderskategorisering. I brist på bättre data får vi hoppas att majoriteten ligger i den nedre delen av åldersspannet.
Det går 1,8 kvinnor på varje man. Rekordet i ojämn könsfördelning har barnmorskeexamen med 321 kvinnor på varje man. Könsgapet åt andra hållet, fler män, ser tråkigt nog ut att öka på KTH och Chalmers.
Skolverkets statistik är förvånansvärt omfattande och med hjälp av Power BI kan vi skapa oss en totalbild över svensk skola som jag tror få har sett förut.
Som vanligt så redovisas av integritetsskäl inte grupper under ett visst antal så det finns håligheter i sammanställningen.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Nästa 17% av grundskolans elever eller drygt 185 000 går i enskilda skolor, populärt kallat friskolor. Andelen varierar kraftigt mellan kommunerna och 104 kommuner saknar enskilda skolor.
Bild 1. Elever i kommunala och enskilda skolor 24/25.
Vi kan sortera skolor efter bakgrund, föräldrars utbildningsnivå samt områdestyp.
Bild 2. Skolor med över 90% utländsk bakgrund i område med stora sociala utmaningar.
För kommunala skolor kan vi se genomsnittskostnad per elev inom ett antal nyckeltal.
Bild 3. Riksnitt nyckeltal för kommunala skolor
Ovanstående data finns per kommun fast endast för kommunala skolor och vi kan sortera kommuner per nyckeltal.
För varje skola kan vi antal lärare, tjänstgörande och heltid, samt antal elever per heltidsanställd lärare-
Det vi kallar kommunalskatt är egentligen två olika skattesatser; till kommunen respektive regionen. Grovt sett går 2/3 av skatten till kommunen och 1/3 till regionen.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
Vad hände 2026? På regionsidan hittar vi en skattehöjare (Västerbotten) och en skattesänkare (Stockholm).
Hela 45 kommuner får sänkt skatt och 16 högre, och var medveten om att en förändring i regionskatten slår igenom i alla dess kommuner.
Det skiljer 6 kronor och 72 öre i skatt mellan den dyraste (Dorotea) och den billigaste (Österåker).
Genomsnittet av de 290 kommunernas ”kommunalskatt är 33,30 medan snittet för den svenske skattebetalaren är 32,28. (Det är få personer som betalar över 35 kr)
I tabellen nedan ser vi kommunerna grupperade efter skattenivå (min gruppering) och det inte bara Norrlandskommuner som ligger i topp.
Föds det färre barn påverkar så klart både förskola och grundskola, något som kommunpolitiker och medborgare i många avfolkningskommuner fått känna på.
Inne i rapport-appen kan du se siffror för din kommun, per årsgrupp.
Räkna att det går 23 barn i en klass (vanligaste antalet i Stockholm) och ca 15 barn i en förskolegrupp. Jämför antalet 1-åringar idag med för 10 år sedan.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen (på dator).
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Sverige är indelat i 29 valkretsar för riksdagsval. Av totalt 349 mandat så fördelas 310 på de olika valkretsarna och det övriga 39 är så kallade utjämningsmandat som fördelas efter valet.
I valet 2022 var Sverige indelat i över 6 500 valdistrikt. Ett valdistrikt omfattar mellan 1 000 och 2 000 röstande.
I en del av rapporten tittar vi på hur partier går i de olika valkretsarna. Jag har självsvåldigt bestämt att det får ihop definitionen av ”exremt bra” är 40 % (grönt) och över medan ”dåligt ”och är spärren på 4 %. Jag är medveten om att många partier definierar ”bra” och ”dåligt” på med andra mått.
Bild 1. Sverigedemokraternas röster och andelar i Skåne läns norra och östra valkrets.
I tabellen ovan ser vi ett av Skånes valdistrikt och vi ser också att Sverigedemokraterna går väldigt bra i många kommuner. Partiet når över 40 % i ett antal valdistrikt samt även om man räknar upp det till kommunnivå.
Vi kan också se vilka valdistrikt som är de sämsta respektive bästa för de olika partierna, på riksnivå och vi kan titta eller per valdistrikt.
Bild 2. De tre bästa och valdistrikten för Socialdemokraterna
Tabellen ovan visar att Socialdemokraterna når över 60 % i tre valdistrikt i Dalarna, Västra Götaland samt Norrbotten.
Bild 3. De tre sämsta valdistrikten för Socialdemokraterna.
Måhända ingen sensation, men i fyra distrikt i Djursholm når Socialdemokraterna inte upp till 7 %.
Jämför vi utfallet i valet och 2022 med valet är 2018 ser vi att utfallet är väldigt olika för olika partier och kommuner.
Bild 4.Jämförelse med valet 2018 för valkretsen Stockholms kommun
I valkretsen Stockholms kommun ser vi att Socialdemokraterna ökat med över fyra procentenheter från föregående val medan Sverigedemokraterna hade en tämligen beskedlig uppgång,
Bild 5. Jämförelse med valet 2018 för valkretsen Bräcke.
I Jämtlandskommunen Bräcke hade Sverigedemokraterna en uppgång på 8,4 % medan Socialdemokraterna backade med 1,4.
Går man ner på enskilda valdistrikt det vill säga ett av de drygt 6 500 kan vi se varje partis resultat i detalj.
Bild 6. Andelen röster i riksdagsvalet i Attmar, Västernorrlands län.
I det förnäma Attmars valdistrikt ser vi att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna dominerar stort. På min tid var det Socialdemokraterna och Centerpartiet som dominerade med jag tror än högre siffror.
Klicka här för att komma till rapporten studera siffrorna närmare. Du kan se valdeltagandet per distrikt och du kan också se hur småpartierna klarade sig i de olika distrikten.
Tabellen nedan visar Miljöpartiets bästa distrikt sett till andelen röster (i riksdagsvalet). Ett väntat resultat skulle vissa säga.
Sorterar vi fram miljöpartiets sämsta distrikt får vi nedanstående tabell.
Notera att andelen 5,08% och antalet röster 329 242 gäller MPs resultat i hela landet.
Detta är Vänsterpartiets bästa distrikt:
Här har Sverigedemokraterna sitt största stöd sett till andelen röster:
För att kolla upp alla partier och alla valdistrikt, klicka på bilden – väl inne i rapporten du på rutan Bästa och sämsta distrikt per parti. (På dator)
Våra allmänna domstolar är tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Här avgörs bl.a. brottmål och tvistemål, konkurser, adoptioner och bodelningar.
Hur många mål har vi per år och hur många tings- och hovrätter finns det? Hur stor ”backlog” har domstolarna? Hur många mål överklagas, hur många får prövningstillstånd i högre instans och hur går det där? Avgörs målen inom beslutade tidsramar?
Domstolsverket har en utmärkt databas och vi har Power BI som skapar överblick och detaljkoll.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
Under 2025 avgjordes nästan en kvarts miljon mål (brottmål, tvistemål) i tingsrätten, drygt 42 000 i hovrätten och drygt 9 700 i Högsta domstolen.
Tittar vi inne i rapporten ser vi att både mål och ärenden (rättsvårdande uppgifter eller administrativa beslut där det inte nödvändigtvis finns en motpart) uppgår till över 300 000 i tingsrätten.
Drygt 20 % av alla mål i tingsrätten går vidare till prövning i hovrätten. Diagrammet nedan visar andelen av mål med ändrad utgång i hovrätten efter vem eller vilka som överklagat. Som synes får åklagaren ”rätt” i hovrätten avsevärt oftare än den tilltalade.
Inne i rapporten kan du filtrera på tingsrätter, hovrätter och målkategorier för perioden 2020-2025.
Fördelningen av kommunernas nettokostnader (de kostnader som ska täckas av skatter och statsbidrag) för olika verksamhetsområden skiljer sig mellan kommuner med olika storlek, demografi och geografi.
När det gäller området Kultur och fritid borde man rimligtvis vara mindre beroende av dessa faktorer och mer av politiska prioriteringar. Därför har jag gjort en rapport-app som visar hur stor andel som varje kommun spenderar på området.
Följande kommuner avsatte mer än 7 % av nettokostnaderna till verksamhetsområdet Kultur och fritid. Rikssnittet för Sveriges 290 kommuner är 5,2 %.
Tabellen nedan visar de kommuner som under 2025 satsade under 3 % av nettokostnaderna på Kultur och fritid. Detta är också ett exempel på att man ska vara försiktig med tolkning av siffror. Götenes extremt låga 0,3 % är en bokföringsfälla – man har fått en donation där 28 miljoner kopplades till ett bygge av badhus. Donationen bokförs som en intäkt (= negativ kostnad) vilket medför att satsningen ser låg ut. Inne i appen ser man att Götene sköter sig betydligt bättre.
Inom området Kultur och fritid ska medel fördelas mellan kultur, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsverksamhet och studieorganisationer.
Nedan ser vi fördelningen i Täby kommun. Samtliga områden har fått mer pengar (löpande priser) men allra mest har gått till idrotts- och fritidsanläggningar.
Statens inkomster uppgick till ca 1 300 miljarder kronor under 2025.
Var kommer pengarna ifrån? Det vet vi i och för sig, men vilka typer av skatter och hur mycket ger varje skattetyp? Minskar eller ökar statens inkomster över tiden?
Den allra största delen av statens inkomster är skatter enligt nedan.
Går man ner ett steg i inkomsthierarkin förvirras man av att kommunalskatten dyker upp bland statens inkomster, men den försvinner lika fort längre ner i ”Skatter till andra sektorer”.
Den uppmärksamme har redan förundrats över att den statliga inkomstskatten (dvs. 20% på inkomster överstigande 643 000 kr eller dryga 53 000 kr i månaden) står för en sådan liten andel, knappa 5 % med sina 63,9 miljarder. Många tycker att den skatten kostar mer än den smakar.
Vi ser att Indirekta skatter på arbete (bl.a. arbetsgivaravgiften) samt Skatter på konsumtion och insatsvaror (mest moms) är viktiga inkomstkällor på över 700 miljarder vardera.
I rapporten har jag experimenterat med att visa samma data på tre olika sätt. Prova gärna och kommentera.
Regionerna som svarar för huvuddelen av sjukvården får ca 1/3 av ”kommunalskatten”. Hur spenderas dessa pengar? Vi läser om kriser, underskott, nedlagda vårdavdelningar samt återkommande förslag om att förstatliga sjukvården.
Låt oss titta på exemplet Region Stockholm. Enligt SCB såg år 2025 ut som nedan för Region Stockholm (mina egna grupperingar i den vänstra tabellen):
Bild 1. Region Stockholms verksamheter 2025 samt sjukvårdens verksamhetsområden.
Totalt spenderade landets 21 regioner 89,5% av sina medel på sjukvården. Hur dessa sjukvårdsmedel spenderades ser vi i den högra tabellen. Exempel: Primärvården i Stockholm spenderade 20,4% av sjukvårdens samlade medel på regionnivå.
Region Västernorrland plågas av strider kring bl. a. en planerad nedläggning av sjukhuset i Sollefteå. Regionen har en hög andel av befolkningen (19,5%) i åldersgruppen 70+ jämfört med ett rikssnitt på 15,9%. Trots problemen är Region Västernorrland den region som spenderar störst andel på sjukvården (95,4%) jämfört med rikssnittet på 89,5%.
Bild 2. Region Västernorrland verksamhetsområden 2025.
Varje månad kan vi följa nyregistreringarna av personbilar – el, hybrid och bensin/diesel ner på kommunnivå. Nu kan vi göra bokslut för de första sju månaderna med nedanstående diagram.
Rena elbilar står för 40% av alla nyregistreade personbilar och tillsammans med hybrider blir andelen med eldrift 72%.
Hur ser det ut i riket och i din kommun? Klicka på bilden för att komma till appen (på dator).
Sveriges kommuner levererar löpande in sina ekonomiska siffror till SCB. Det ger oss möjlighet till att analysera och jämföra varje kommun. Vi kan se de totala beloppen och i kronor per invånare vilket gör siffrorna jämförbara mellan kommuner.
När jag sammanställer siffrorna förvånas jag över att så pass många kommuner visar ett positivt resultat. Vi läser i media om att både kommuner och regioner går på knäna.
Under 2025 var det enbart 37 av 290 kommuner som gick med förlust.
Siffrorna nedan kan ha ändrats något efter senaste uppdateringen.
Vi ser att Täby kommun i Stockholms län hade ett positivt resultat och 938 miljoner kronor det vill säga det vill säga 11 950 kr per invånare.
Perstorps kommun i Skåne har tre förlustår bakom sig och 2025 blir förlusten dryga 15 miljoner kronor eller 2170 kr per invånare.
Vill vi fördjupa oss i detaljer kan vi se alla kommuners verksamhetsresultat, skatteintäkter utvecklingen av kommunalskatt och skattekraft, befolkningsutveckling och generella statsbidrag – och mer därtill.
Klicka på bilden för att komma direkt till rapporten.
Uppdaterad med siffror för juni 2026
Flera elräkningar, olika former av avtal och elnätsområden kan förvirra den mest klartänkte. Vad ska man välja, på vilka grunder och vilken information finns att tillgå. Detta är inte en konsumentupplysning utan ett försök att bringa ordning och översikt genom att använda data från SCB som polerats i Power BI.
Rapporten innehåller data från 2022 till, i skrivande stund, juni 2026. Du kan se prisutveckling per kundtyp (lägenhet, villa med elvärme etc.), avtalstyp (fast, rörligt etc.) samt per elområde.
Vi kan, som alla redan konstaterat , se att elpriserna fortsatte att rusa unde de akalla månaderna men viker i mars.
Elnätområden är omtvistade eftersom det medför stora prisskillnader mellan norr och söder. Inne i rapporten kan du se hur mycket dyrare elen är i elområde 4 jämfört med norrut.
Bild 3. Elområde 1-4.
Hur ser det ut med ditt avtal i ditt elområde? Klicka här.
Det finns olika sätt att mäta och definiera arbetslöshet, och vi har tidigare här på bloggen redovisat arbetsmarknadsstatus via den s.k. AKU-metoden.
Här jag tagit ut data enligt BAS-metoden vilket enligt SCB ger en bättre bild per befolkningsgrupp. Enkelt förklarat så är AKU en urvalsbaserad undersökning medan BAS bygger på administrativa register. En djupare förklaring finns inne i rapporten.
Bilden nedan visar arbetsmarknadsstatusen för samtliga kommuner i Stockholms län – (senaste data från maj 2026). Väl inne i rapporten kan du bl. a. se antal och andel sysselsatta, arbetslösa, sjuka – per åldersgrupp, svensk-utländsk bakgrund och kön. Du kan filtrera på kommun-, region- och riksnivå.
I träddiagrammet kan du studera varje grupp detalj.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen (på dator).
SCB tar hänsyn till personlig integritet i sin data vilket kan medföra att totaler inte adderar upp korrekt. Det kan också innebära att procentsatser i denna rapport kan skilja någon tiondel från SCBs officiella siffror.
Många har åsikter om våra myndigheter, deras antal och antal anställa. Med data från Statskontoret och med hjälp av Power BI kan vi skapa en viss överblick.
Det totala antalet statliga myndigheter kan beräknas på olika sätt och jag har uppdaterat siffrorna för att avspegla den metod som Statskontoret använder.
Med detta beräkningssätt har vi 358 myndigheter vid slutet av 2025. Detta inkluderar då 82 domstolar (tingsrätter, förvaltningsrätter etc), 31 universtitet och högskolor, 21 länsstyrelser samt 29 myndigheter med färre än 1 anställd.
Som vanligt handlar det om att titta på några få faktorer från olika synvinklar och tidsperspektiv– hur många jobbar inom staten, hur många myndigheter har vi och vad är deras uppgift? Blir de fler eller färre?
Klicka på bilden för att komma till rapportappten (på dator).
Kom ihåg att i kommuner och regioner jobbar det ca 1 miljon människor, i staten ca 260 000.
Tänk också på att personalkostnader plus lokaler endast står för knappa 17% av statens kostnader. Den stora kostnadsposten är transfereringar som står för ca 70%.
Klicka på bilden för att läsa om statens kostnader.
Posted 2026-07-28 by UserNo1 Categories:Medborgardata
Valmyndigheten presenterar utförligt statistik över alla val, inklusive det just avslutade EU-valet. UserNo1 har sammanställt utfall och valdeltagande per valdistrikt och parti i en förhoppningsvis överskådlig rapport. Till glädje för några, till vämjelse för andra.
Klicka på bilden för att komma till rapportappen (på dator).
Nedan ser du utdrag ur resultat från några va,distrikt i. Sundsvall.
Nya valdistrikt och Utjämningsdistrikt krånglar till jämförelser med förra valet i vissa områden, men säg det som aldrig krånglar.
När vi ändå är inne på krångel: Jag har länkat in fler politikbaserade rapporter – bl. a en som visar valda och avhoppade ledamöter från region- och kommunfullmäktige. Jag blev chockad av avhoppsprocenten i flera kommuner.
Statens utgifter som år 2025 uppgick till dryga 1 400 miljarder består hundratals poster fördelade på hundratals myndigheter.
Hur kan man som medborgare och väljare skapa sig en klarare bild över vad och vem som spenderar?
Hur mycket går till löner och administration? Minskar anslagen till miljö, hälsovård, kultur? Hur mycket ökar kostnaderna för försvaret. Hur räknas ”Försvaret” – är det bara militären? Man säger att försvaret ska spendera x procent av BNP – men hur stor andel av statens utgifter är detta?
Med data från Statskontoret och Power BI vid min sida har jag försökt skapa en ”app” (för dator) som visar utgifterna ur tre lika perspektiv.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen.
I Realekonomisk fördelning tittar man på vad pengarna används till (t.ex. bidrag, löner eller inköp av material).
COFOG: Classification of the Functions of Government (Klassificering av offentliga utgifter efter ändamål) och är en internationell standard som används för att gruppera statens och den offentliga sektorns utgifter utifrån vilket syfte eller ändamål de har.
Klassificering enligt utgiftsområden (UO) är den struktur som den svenska statens budget är indelad i, omfattande totalt 27 olika områden. Dessa områden fungerar som huvudkategorier för hur riksdagen fördelar pengar till olika verksamheter, från rikets styrelse till utbildning, sjukvård och rättsväsende.
I rapportappen kan du analysera statens utgifter utifrån dessa tre klassificeringar – med andra ord – titta på samma siffror utifrån tre olika utgångspunkter. Det är många parameterar och dimensioner – bäst är att klicka sig runt för att få ett grepp om belopp, utgiftsområden och myndigheter.
Kom ihåg att skola, omsorg och sjukvården i huvudsak sköts av kommuner och regioner i helt andra budgetar, även om bidrag från staten till dessa är den största utgiftsposten.
Eller snarare, hur många arbetar i staten, de 21 regionerna och de 290 kommunerna? Med data från SCB och med hjälp av Power BI kan vi skapa klarhet.
Klicka på bilden för att komma till rapport-appen ( på dator).
Hur många arbetar i staten, regionerna och kommunerna. Blir det fler eller färre och hur ser könsfördelningen ut? Hur många jobbar heltid eller deltid? Ökar andelen anställda av befolkningen?
Klicka på bilden ovan för att komma till rapporten. Där får du även en länk för att jämföra med andra länder.
syndicates its weblog posts
and Comments using a technology called
RSS (Real Simple Syndication). You can use a service like Bloglines to get
notified when there are new posts to this weblog.
